Som flera gånger förr så kände vi plötsligt att vi ligger efter.
Plattsättaren kommer om tio dagar, och vi har inte fått hem kaklet än. Vi saknar två dörrar och en lång lista småsaker. Vägarna går inte att köra. För att komma ut måste man skotta fram släpet från en 20 m lång uppfart. Igår åkte vi efter flera turer till Bauhaus för att hämta vårt efterlängtade golv. Men först började det regna och blev blixthalt. Så trots att det nu var skottat, kom vi ändå inte upp. Då kom först Staffan, sen Jerker. De hjälpte oss loss genom att skaka/trycka vagnen i sidled, och vi är väldigt tacksamma.
Sen erbjöd sig Jerker att köra upp golvet i sin jätebil. Oerhört tacksamma accepterade vi hans erbjudande. Tack tack, Jerker! Utan dig hade vi hållt på hela kvällen med att köra golv (igen!;).
|
Our house seen from the road, Dec 26 10:00 |
|
Our house seen from the road, Dec 26, 11:15. |
|
Our car, stuck on a slope on its way home from Bauhaus. |
|
Jerker,a very friendly neighbor with a very big car helped us transport the floor to our house. |
|
Resten av kvällen så ägnade vi oss åt att bära in golv och lägga de stora plankorna i strö. En av oss trodde det skulle gå på en halvtimme. Den personen hade fel, vilket han insåg när vi åkte hemåt i månskenet strax före midnatt.Nu måste vi bara övertyga snickarna om att de verkligen klarar av att lägga in det kilsågade furugolvet.
|
The floor waiting for the carpenters in the kitchen. |
|
Really big planks from Hälsingland. Destined for the upper floor. |
27 december
P har inte varit hemma med barnen på snart två dar. Vi åker ändå direkt till Kakelspecialisten efter jobbet, och sen vidare till Bauhaus. Klinker, badrumsmöbler, duschkabin, mm. En pirra fick vi också med oss, med 75% rabatt pga ett rostigt handtag.
|
Dec 27: Shopping again. |
|
P flyttar vår nya duschkabin på vår nya pirra. |
Just nu är det mycket överlevnadsinstinkt som råder. Båda är trötta och smågriniga, och man orkar inte alltid hålla en viss linje när man ska handla. Somt blir genomtänkt och kontrollerat, annat bestäms i farten över varuhusgolvet. Vi inser att vi har många turer kvar innan allt ligger bekvämt inuti huset. Ibland känns det fruktansvärt långt kvar av bygget, och båda brottas med det dåliga samvetet att barn, vänner o arbete inte alltid får det fokus de behöver. Men mest så böjer vi ner huvudena, skjuter upp axlarna och fortsätter framåt i snålblåsten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för ditt inlägg.