Designprinciper




Det finns en fantastisk bok när man ska utforma sitt hus och sin tomt, skriven på 70-talet av Christopher Alexander: A Pattern Language (1977). Läs den! Alexander har försökt att lista alla behov som människor har och sen gjort designregler utifrån dessa. Målet är att skapa byggnader som folk mår bra i, istället för rum som blir fina på bild. (Men eftersom Alexander skriver att arkitekter mest designar för sina egna  egons skull blev han inte så populär... Det hjälper nog inte heller att han menar att arkitekter inte ens vet hur man gör. Vi förstår dock inte hur man INTE kan ha "A Pattern Language" som obligatorisk undervisning för arkitekter.)

På senare år har Susanne Susanka återupptagit mycket av Alexander's idéer i sina "Not So Big House"-böcker (1997, mfl). Susankas böcker har betydligt fler bilder, men båda är relativt lättlästa.

Alexanders "mönster" är blandningar av regler och principer, där varje regel ska svara mot ett mänskligt behov, till exempel att vi dras emot ljus (och därför bör det finnas fönster i slutet av korridorer eller trappor), eller att vi känner oss trygga med skydd för ryggen och gärna lite högre än vår omgivning (och därför bör man skapa trappor som är sköna att sitta i).

Nå, vi listar ett urval av Alexanders och Susankas idéer här nedan för att skapa lite debatt kring dem och se till att fler får reda på dessa guldgruvor för hemmadesigners och nybyggare.

Meningen med vårt hus

Det primära målet med vårt hus och vår trädgård är att skapa lugn och trygghet för oss, våra barn, nära o kära och uppmuntra personlig utveckling. (Utmaningar och stimulans får man på jobbet och i stan). Huset ska därför främja samarbete, inbjuda till stora middagar och släktsammankomster, men det ska även gå att arbeta utan att förlora kontakten med familjen, och man måste kunna dra sig undan för kontemplation när detta behövs.

I första hand lägger vi pengarna på rum o rymd, det vi har svårt att ändra i efterhand. Ekgolv kan vi lägga in om femton år, och duscha kan vi göra i tvättstugan i några år.  ”Rumskänsla” är däremot dyrt att skapa i efterhand. Vi försöker även se till att planera för framtida utbyggnader redan nu, så att gruset finns på plats, luftrören är dragna och det finns rum för den där utbyggnaden vi tror oss behöva.

Övergripande

”South facing outdoors” (#105)

Lägg byggnaden på norrsidan av tomten, för att få så lite skugga som möjligt på tomten, och rama in den fint.

”Positive outdoor space” (#106)

Skapa konvexa utomhusytor som är någorlunda tillslutna men ändå öppna mot omvärlden. Där känner man sig trygg.

”Site repair” (#104)

Lägg byggnaden bredvid den vackraste platsen på tomten, så att du bevarar det vackra och läker det sårade.

”Interior views” (Susanka) 

Komponera vackra interiöra vyer från olika platser i huset.

“Doing double duty” (Susanka, creating nsbh p 10)

För att få en effektiv användning av ytan bör alla rum användas för minst två olika saker varje vecka. TV-rum o lekrum, badrum o tvättstuga, vilplan o läsplats, matlagning, arbete o middag vid samma bord. Alla vrår bör användas lika mycket.

”Diagonal views” (Susanka, creating nsbh p 10)

Huset känns större om man kan se långt i det.

”Sequence of sitting spaces” (#142, #251)

Alla människor är olika. Se till att det finns olika sittplatser i huset, från väntan runt entrén till TV-soffan. Anpassa stolarna och graden av inramning (väggar) till graden av intimitet. Se till att det finns stolar av många olika höjder och former i varje rum, så att alla människor kan hitta en de tycker är skön.

Husdesign

”Wings of light” (#107)

Mörka vrår används inte, och dagsljus ger det skönaste ljuset. Försök att bygga huset som en eller flera långsmala kroppar, aldrig mer än 10 meter breda.

“Light on two sides of every room” (#159)

Om ansikten är belysta från sidan och från flera olika håll så är det lättare att uppfatta ansiktsuttryck. Försök att få in ljus från två håll i varje rum.

”Deep reveals” (#223) ”Low sill” (#222)

Djupa fönster ger ett skönt ljus med mjuka övergångar mellan fönster och vägg. Huset verkar även mer solitt. Vi vill därför ha flera djupa fönster (20-30 cm), med 50-60 graders fasning istället för vinkelrätt mot väggen.
Fönster som man ska sitta bredvid bör sitta ~1/2 m över marken, så att man ser ut på blommor nära huset.

”Building edge” (#160)

Det som är levande är inte rakt. Liv tycker om att kunna gömma sig och krypa in någonstans. Skrynkla till ytterväggen så att den blir diffus. Det ska inte gå att säga exakt var huset slutar o trädgården börjar, och det ska gå att gömma sig o skydda sig från regn. Tänk på Östermalmsfasader, eller gamla trähus . Husets hud bör vara lite som barken på ett ekträd.

”Cascade of roofs” (#116)

Använd många tak. Sätt det största taket på det viktigaste rummet/byggnaden.

”Roof gardens” (#118, #167)

Bygg minst en balkong per våning, ovanpå ett tak eller en gångväg. Balkongen måste vara minst två meter bred, och bör helst börja ”inuti” byggnaden så att den känns tryggt förankrad.

”Arcades” (#119)

Täck gångväg mellan bil och hus så att man kan gå in utan att bli blöt när det regnar. Bygg ihop gångvägen med ”Main Entrance”. Det är ett sätt att blanda inne och ute.
 

"A place of your own" (Susanka)

På vinden vill vi ha ett rum för lugn o ro, meditation och eftertänksamhet.

Entréplan

The Cooking-eating-resting continuum (PL)

Matlagning ska kunna vara ett gemensamt nöje, med folk som hjälper till i köket eller pratar med dem som lagar maten. Och när man flyttar från fördrink till matsal, eller från matsal till skönsoffan så ska man fortfarande ha kontakten med de som dukar in eller dukar av. Matbordet ska även kunna användas för pyssel o stök medan någon lagar mat eller läser en tidning i avslappningsdelen av koka-äta-slappna av-flödet

Flow through rooms (#131)

Man ska kunna åka runtrunt i huset. Allra helst i olika vägar, om man är liten. Använd ”publika” rum istället för korridorer, så att man måste gå igenom TV-rummet eller köket för att komma till sovrummet. Platser man inte ser används ofta inte, och återvändsgränder passar bäst för lugna aktiviteter. Kök, vardagsrum och lekrum får mer energi om det finns fler ingångar.
 

Kök (#184), Sunny kitchen (#199)

Spis, kyl, skafferi o diskbänk skall rymmas inom en cirkel med 3m diameter. Total bänklängd är 4 m. Ingen bänk är kortare än 1 meter. Placera minst en köksbänk under ett sydfönster.
Bardisk med 30 cm överhäng.

Main entrance (#110), Entrance transition (#112)

Placera huvudingången så att den är klart synlig från uppfarten, och att den särskiljer sig från resten av huset. Skapa en mjuk övergång från uppfart till dörr, markera den med ändrat ljud/ljus/höjd/yta och om möjligt en annan utsikt.
Vi vill gärna ha någon slags inramning av entrén med vägg, spaljéer, pelare, eller liknande utanför dörren, vilket skapar en gradvis välkomnande övergång.
 

Entrance room (#130)

Man ska kunna se folk som ringer på dörren genom ett fönster (för att förbereda sig på glada möten) Utanför ytterdörren måste det finnas någon form av skydd mot regn o blåst, så att kompisarna kan stå och vänta en minut utan att bli genomblöta.
När man står ytterdörrens tröskel ska man se så lite som möjligt av matbord, TV (för att skapa en gradvis övergång mellan främling och välkommen gäst, och skydda den ätande familjen mot TV-pejlare och Jehovas-förkunnare).
Barn ska inte kunna smyga ut eller in utan att det syns från arbetsbänkarna i köket.

Transitions (PL)

Bygg in mjuka övergångar mellan inne och ute, mellan olika rum. Markera med takfärg, takhöjd, golvmönster och korta passager genom bokhyllor eller Thick Walls. Tex mellan hall o kök.
 

Away room (Susanka)

Ett kompakt rum för brädspel, TV, privata telefonsamtal och annat som låter. Akustiskt, men inte optiskt, isolerat från övriga sällskapsytor. Ett ställe där barnen syns men inte hörs.

Alcoves (#179), Window place (#180)

För att kunna vara tillsammans måste familjemedlemmarna ibland också kunna arbeta själva utan att tappa kontakten med övriga. Bygg därför alkover, 150 cm breda o 90 cm djupa där två personer kan sitta eller kanske få in ett skrivbord. Särskilt privata utrymmen tycker extra bra om att vara skyddade...
 
Människor älskar ljus. Gör en bit av vardagsrummet och andra viktiga rum till ”fönsterplats”. Ett burspråk eller fönster där man kan sitta.

  

Stair seats (#125), Staircase as a stage (#133)

Bygg trappor både inomhus o utomhus som folk vill sitta i. Trappan är en plats för överblick, en scen och en passage mellan två grupper o aktiviteter. Nedersta trappsteget måste vara synligt från entrén. Placera trappan som ett eget rum. Låt den följa en eller två väggar nertill. Gör trappstegen breda längst ner. Låt trappan vara öppen mot rummet nedanför. Vilplanet är en plats där man kan övervaka barn, läsa en bok eller leka tullvakt. Drömmen är en ”Window seat” med ”Deep reveals” i trappan, där mormor kan få sitta lite avskilt och läsa en bok, samtidigt som hon har koll på vad barnen gör och vad som diskuteras i soffan nedanför.

Bastu på entréplan (PL)

Bastu på entréplan, så att man lätt kan gå ut o sätta sig. Inifrån bastun vill man inte se toaletten eller duschen. Plats för 4 personer, om än väldigt trångt.

Bulk storage (#145)

Placera en billig utbyggnad på norrsidan. 15 m2 kallförråd och 10 m2 varmförråd. Det får gärna finnas ett kallt skafferi i nära anslutning till köket. Nakna gipsplattor, plastgolv.
Rum för pantburkar och returglas. Bra att ha med i bygglovsansökan, men inget vi måste bygga färdigt i år.

Fire (#181)

Se till att elden kan ses från flera rum, men att det centrala är från soffan i vardagsrummet.

Dressing room (#189)

Alla tjänar på att ha ett omklädningsrum mellan sovrum o badrum. Minst 4 m2, plus garderober (så 16 m2 totalt?).

Ceiling height variety (#190)

Använd olika takhöjd i olika delar av huset. Ju mer intimt, desto lägre takhöjd. Alkover, fönsterplatser och sängar bör ha lägre takhöjd. Sätt soffan på en upphöjning (1 dm, den får ju inte se ner på matbordet), så att man ser bra från soffan, samtidigt som det blir lite intimare.

Interior windows (#194)

Använd glas i innerväggar och innerdörrar för att sprida ljus till mörka utrymmen (tex skafferi, förråd). Varför inte ha frostat betongglas i badrumsväggen? Så ser man om det är tänt därinne?

Corner doors (#196)

Sätt dörrarna i hörnen på rummen, och undvik att lägga passager som stör personerna i rummet.

Övervåning

Rum för vuxna, rum för barn och rum för gemenskap (#75-77, #136, #157)

Det ska finnas en tydligt publik del, och två privata delar - en del för paret och en del för barnen. Paret ska ha en egen utgång till balkong. Det ska gå att sitta, prata, och ha någon slags övergång från det publika och barnens rum. Gärna en passage som markerar ingången till vuxenavdelningen. Som en del i vuxenutrymmet detta kan de vuxna ha ett eget arbetsrum.
Arbetsrummet blir ett telefonrum för A, kontor för P, och kanske plats för en skivstång eller träningscykel.

Rum för barn (#137, #143), Child caves (#203)

Barnen måste känna att de äger sin del av huset, och att det är anpassat för dem. Små dörrar. Gömställen under trappor/bänkar/garderober. Hemliga luckor mellan rum. En hall som går att leka i. Sovalkover med små privata skrivbord i ett gemensamt barnrum.

Inredning o möblering

Thick walls (#197)

Gör djupa fönster, och använd väggar till garderober, alkover.

Closets between rooms (#198)

Sätt alla garderober som ljuddämpande mellanväggar, och använd dem för att skapa övergångar mellan rum och rymder.

Different chairs (#251)

Alla människor är olika, och behöver olika stolar. Beroende på aktivitet och grupp vill vi ha olika sköna sittdynor, ryggstöd eller ej osv. Använd många olika typer av stolar, fåtöljer, pallar o gungstolar så att var och kan hitta något som passar för stunden.

Pools of light (#252)

För att kunna dra folk till vissa platser (tex matbordet), så måste belysningen där vara starkare. Variera belysningen och använd den för att dra folk till soffor, sittplatser o matbord.

Waist high shelf (#201)

Placera bänkar i midjehöjd rund rum så att de suger upp förvaring utan att inkräkta på rymdkänslan .

Barndörrar (PL)

Dela dörrarna till barnrummen så att det blir en dörr i dörren, typ som en kattdörr, där den yttre dörren går att låsa.

Things from your life (#253)

Huset ska få dig att känna dig trygg och hjälpa dig att utvecklas som människa. Inred med ting som har betydelse för dig, inte sånt som är vackert i en tidning. Låt tingen berätta din historia.


TRÄDGÅRD

Half-hidden garden (#111)

Placera åtminstone en del av trädgården bredvid huset, så att den inte syns från uppfarten.

Connection to the earth (#168)

För att känna sig rotad behöver man kontakt med jorden och naturen. För att huset skall kännas tryggt och verka höra hemma måste även huset sitta fast i jorden. Gör en gradvis övergång från det artificiella huset till den naturliga marken. Använd tex mjukt bränt tegel och trallar. Se till att man inte exakt kan säga var byggnaden slutar.

Soft tile and brick (#248)

Använd mjukt tegel för att bygga murar och gångstigar så att det nöts och visar att folk använder det.

Hierarchy of open space (#114)

Se till att det finns små utrymmen där man kan sitta med ryggen mot en naturlig vägg och se ut mot ett större utrymme (ex trädgården). Och tvärsom, se till att det i varje stort utrymme finns ett mindre där man kan ”krypa in” och vara skyddad.

Arkader (#119)

Bygg täckta gångstigar (arkader) för att gå emellan byggnader, och låt dem följa byggnadens ytterkant.

1 kommentar:

  1. Fantastiska principer och otroligt kul att ni är så ambitiösa med detta. Huset lär bli grymt.

    SvaraRadera

Tack för ditt inlägg.